06062012
Idag är en dag då jag är sådär jobbigt sentimental. Det hela började igår när jag satt här på min gamla dator och kollade igenom alla miljonersmijlarders bilder jag tagit genom tiderna och det fortsatte även imorse. Jag satt mig då och kollade igenom massa album på facebook med Timbuktu i bakgrunden (vilket alltid får mig att tänka på Zöller). Men inte nog med det så skulle jag nu efter att ha sett att Amanda lyssnat på Håkan från way out west göra detsamma.
Just nu vill jag bara ha en varm festivaldag med massa öl och sentimental musik och vara sådär full och lycklig som man bara kan vara när man är med sina bästa. Jag vill känna att jag har en massa bra saker framför mig och jag vill inte att allt ska vara så himla osäkert. Jag vill känna mig trygg i mitt nu och jag vill känna myg trygg i min framtid. Inte trygg med vad som ska hända i livet med plugg och jobb och allt men mer trygg på så sätt att man vet att man kommer vara omringad med folk man tycker om, och folk som tycker om en.
Men med student och en ganska fucked up tid så känns allt det där ganska långt ifrån. Hur som så har jag aldrig någonsin i mitt liv omgett mig med så fina människor som gett mig så mycket som under dessa tre år i Falun. Jag är så himla glad för denna tid. Och även om det just nu i tiden känns som att det kanske är på tiden att ta sig vidare så för det med så himla mycket ångest. Det vore ju ganska skönt att bara för några dagar gå tillbaka och ha det sådär fint som jag vet att jag bara har haft det med mitt Fashion Pack.
Förmodligen det djupaste lilla inlägget jag skrivit i mina dagar, men så får det vara ibland
Just nu vill jag bara ha en varm festivaldag med massa öl och sentimental musik och vara sådär full och lycklig som man bara kan vara när man är med sina bästa. Jag vill känna att jag har en massa bra saker framför mig och jag vill inte att allt ska vara så himla osäkert. Jag vill känna mig trygg i mitt nu och jag vill känna myg trygg i min framtid. Inte trygg med vad som ska hända i livet med plugg och jobb och allt men mer trygg på så sätt att man vet att man kommer vara omringad med folk man tycker om, och folk som tycker om en.
Men med student och en ganska fucked up tid så känns allt det där ganska långt ifrån. Hur som så har jag aldrig någonsin i mitt liv omgett mig med så fina människor som gett mig så mycket som under dessa tre år i Falun. Jag är så himla glad för denna tid. Och även om det just nu i tiden känns som att det kanske är på tiden att ta sig vidare så för det med så himla mycket ångest. Det vore ju ganska skönt att bara för några dagar gå tillbaka och ha det sådär fint som jag vet att jag bara har haft det med mitt Fashion Pack.
Förmodligen det djupaste lilla inlägget jag skrivit i mina dagar, men så får det vara ibland
/a.l
Kommentarer
Trackback
